Kårens historia

Backa Scoutkår bildades 1965 och hade sin tidiga verksamhet förlagd till ”panncentralen i Brunnsbo” eller Brunnshuset som det numera benämns, samt gamla Hemvärnsgården i Backa en byggnad nu riven, men belägen på villatomterna mittemot vår nuvarande scoutgård. Utöver dessa verksamhetsplatser passerade vår scoutkår ytterligare 3-4 lokaler fram till 1972. Så att ”leva i kappsäck” var vardag för den tidens ledare och scouter. Nu är det väl i sig inte nödvändigt att ha en stor fin lokal för att bedriva scouting, men att ha någon form av mer stationär plats att koppla sin verksamhet till, är nog alla scoutkårers och scoutledares dröm.

Tankarna på en egen scoutgård dök väl upp i slutet på 60-talet, för att 1970 ta form genom att Backa Scoutkår med ett grundkapital på 100:- (etthundra kronor) instiftade Stiftelsen Backa Scoutgård som i sin ändamåls paragraf (= urkund) fick till uppgift att främja vård och uppfostran av barn och ungdomar genom att bland annat äga och förvalta en byggnad inrymmande Backa Scoutkår s verksamhet. Stiftelsens första styrelse kom att bestå av en handfull män och kvinnor som helt ÖVERTYGADE trodde på att det möjliga är redan gjort så nu väljer vi att göra det många trodde var näst intill OMÖJLIGT! Så här i historiens ljus kan man fundera kring om dessa egentligen visste vad de gav sig in på.

1972 var drömmen verklighet och Backa Scoutkår kunde i september detta år flytta in i sin egen scoutgård. Den då existerande Backa Scoutkår s Föräldraförening och Backa Scoutkår och dess ledare genomförde under åren 1970-72 förmodligen en av de största insatserna i scoutkårens nu 50-åriga historia, åtminstone om man ser det belyst med den tidens begränsade möjligheter och förutsättningar, inte minst i form av tid och pengar som då stod till buds.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vår scoutgård förverkligas 1970-72

 
 
 

I slutet av 60-talet började vi med samscouting i vår scoutkår. Samscouting? Jo före 1969 var det undantaget Senior- och Roverscouting, så att pojkar var för sig, och flickor för sig. Något som skulle vara helt främmande för oss idag. 


Backa Scoutkår hade några år innan kommit i åtnjutande av sin friluftsgård i Horred (inte som ägare då, utan som hyresgäst) så utöver det direkta ledarskapet ställdes också krav på oss att göra vissa insatser även där. En del insatser för anläggningen gjorde vi i samband med att vi hade våra ”månatliga” scoutövningar i Horred, ja vi var där väldigt ofta på den tiden.

En mycket viktig insats vi hade att göra vara att på ”scouters vis” ställa upp och hjälpa vår värdinna med lite olika småtjänster, gräsklippning, köra hem varor från någon affär mm. 

För att vi inte bara skulle träffa vår värdinna när hon ville ha hjälp eller när hyran skulle betalas, brukade vi överraska henne på olika sätt. 


”lussefölje” på det tidiga 70-talet


Pengar var det näst intill konstant brist på i vår scoutkår och olika idéer togs fram på hur vi skulle kunna stärka vår kassa, ungefär samtidigt som Flemming kom in i vår verksamhet hade Backa Scoutkårs loppmarknad sett dagens ljus, men det fanns ”olyckskorpar som kraxade”

– Detta kommer inte att gå! – Det kommer bara att kosta pengar att bli av med alla prylar som ingen vill köpa! Osv osv.  Som tur var tillhörde Flemming en annan mening, så vi blev ytterligare stärkta i loppmarnadskonceptet . Flemming blev under många år en trogen loppmarknadsfunktionär

Var det så det såg ut i slutet på 60 och i början på 70-talet för en scoutledare? Inte bara vara ett föredöme för scoutbarnen och att lära ut olika scouttekniska färdigheter., utan också ”bygga” en organisation och lägga en god grund för framtiden. Svaret är JA, och utan Flemming och några till som tog sin scoutledargärning på samma allvar i scoutlagens anda hade Backa Scoutkår säkert haft mycket sämre förutsättningar – kanske inte ens funnits ”hemska tanke” - .

I Flemmings fall var det inte nog med detta, det väntade ännu större utmaningar…..

Backa Scoutkår hade allt sedan sin tillblivelse levt ett ganska ”kringflackande” liv med sin scoutverksamhet. Backa Scoutkår bildades 1965 och hade då sin tidiga verksamhet förlagd till ”panncentralen i Brunnsbo” eller Brunnshuset som det numera benämns, samt gamla Hemvärnsgården i Backa en byggnad nu riven, men belägen på villatomterna mittemot vår nuvarande scoutgård. Utöver dessa verksamhetsplatser passerade vår scoutkår ytterligare 3-4 lokaler fram till 1972. Så att ”leva i kappsäck” var vardag för den tidens ledare och scouter. Nu är det väl i sig inte nödvändigt att ha en stor fin lokal för att bedriva scouting, men att ha någon form av mer stationär plats att koppla sin verksamhet till, är nog alla scoutkårers och scoutledares dröm.

Tankarna på en egen scoutgård dök väl upp i slutet på 60-talet, för att 1970 ta form genom att Backa Scoutkår med ett grundkapital på 100:- (etthundra kronor) instiftade Stiftelsen Backa Scoutgård som i sin ändamåls paragraf (= urkund) fick till uppgift att främja vård och uppfostran av barn och ungdomar genom att bland annat äga och förvalta en byggnad inrymmande Backa Scoutkår s verksamhet. Stiftelsens första styrelse kom att bestå av en handfull män och kvinnor som helt ÖVERTYGADE trodde på att det möjliga är redan gjort så nu väljer vi att göra det många trodde var näst intill OMÖJLIGT! 

1972 var drömmen verklighet och Backa Scoutkår kunde i september detta år flytta in i sin egen scoutgård. Den då existerande Backa Scoutkår s Föräldraförening och Backa Scoutkår och dess ledare genomförde under åren 1970-72 förmodligen en av de största insatserna i scoutkårens nu 50-åriga historia, åtminstone om man ser det belyst med den tidens begränsade möjligheter och förutsättningar, inte minst i form av tid och pengar som då stod till buds.

Vår scoutgård förverkligas 1970-72

 

Attachments:
Download this file (backa-scoutkar-50.pdf)backa-scoutkar-50.pdf[ ]1404 kB