Karin Ahlberg

1924 - 2001

Backa Scoutkår har återigen drabbats av en stor förlust Karin Ahlberg har gått ur tiden 77 år gammal.

Karin var en av Backa Scoutkårs grundare och som sådan var hon under många år i den absoluta ledningen av Backa Scoutkår.

I början av 60-talet fick Karin tillsammans med en ”handfull” andra scoutföräldrar (däribland Karins man Knut) vara med att lägga grunden till vår scoutkår, och utan hennes insatser är det nog ganska troligt att Backa Scoutkår haft en helt annan profil.

I historiens perspektiv får man nog utan överord säga, att det var en lyckosam väg som ”stakades ut” av dessa pionjärer, och där vi, som kände Karin är ganska övertygade om att hon som person hade ett mycket avgörande inflytande över hur det kom att bli.

Karin var med så tidigt i scoutverksamheten att demokratiseringsprocessen i vår rörelse inte var fullt utvecklad, åtminstone inte vad det beträffade ledarnas olika "tjänstetitlar" således var Karins första uppdrag vice Kårchef.

Kårchefen var vid denna tidpunkt en man, men eftersom vi ganska omgående fick flickor i vår verksamhet var kraven sådana på den tiden, att i ledningen för en scoutkår med både flickor och pojkar skulle finnas både kvinnlig och manlig kårchef.

Självfallet var detta vice kårchefsuppdrag inte ett uppdrag som Karin upplevde fyllde hennes scoutengagemang till hundra procent, utan hon tog mycket aktiv del i det direkta scoutarbetet, Blåvingeverksamheten (motsvarar väl idag närmast minior-scoutflickor) var väl det som låg hennes hjärta närmast vid denna tidpunkt.

Men även andra ”scoutgrupper” fick under åren ta del av hennes engagemang.

Under de nästan 40 år som vi i Backa Scoutkår fick ha Karin ibland oss, gav hon sitt stöd på en mängd olika sätt, förutom alla de skiftande ledar- och funktionärsuppdrag Karin innehaft hade hon alltid tid för oss som enskilda individer.

De år som Karin innehade de olika kårledningsuppdragen hade hon nog tidigt kommit till den insikten, att om hon var mån om oss som ledare, lyssnade, uppmuntrade och ställde upp som en förebild i olika sammanhang, skulle detta stärka sammanhållningen i vår scoutkår.

En sammanhållning som är viktig nu, men som i den ”unga” Backa Scoutkår säkerligen var av mycket stor vikt med tanke på vår scoutkårs starkt begränsade ekonomiska och personella resurser.

Karin hade särskilda egenskaper som var mycket värdefulla för vår scoutkår, hon var duktig att uttrycka sig i tal, men hon var ”outstanding” när det gällde det skrivna ordet.

Flera är de myndigheter, fonder och stiftelser som fått läsa Karins ansökningar och inlagor i olika sammanhang när det gällt att söka stöd av olika slag till Backa Scoutkår.

Denna egenskap kom också många av oss ledare i Backa Scoutkår till del, kom det till Karins kännedom att någon i våra led fått bekymmer av olika slag, stod det inte på länge, förrän det kom ett uppmuntrande kort eller brev från Karin.

Senast i början av juli i år fick min fru och jag ett sådant kort av Karin.

Det går inte på dessa få rader att rättvisande uttrycka vad Karin betytt för vår kår, för våra scoutbarn och för många av oss ledare och funktionärer som fått förmånen att antingen ledas av, eller samarbeta med Karin under alla hennes år i vår scoutkår.

Det kanske kan uttryckas på detta sätt; att så länge vi utan avbrott kan bedriva verksamhet i Backa Scoutkår kommer mycket av vad Karin la grunden till att bäras vidare in i framtiden. 

I samband med Karins 75-årsdag kunde vi överraska henne med ett födelsedagskalas i vår och hennes ”älskade” SCOUTKÅR.

Karin var vid sin bortgång HEDERSMEDLEM i Backa Scoutkår, och för några år sedan förlänades Karin förtjänstmärket i GULD o EMALJ av Svenska Scoutrådet SSR för förtjänstfullt arbete inom scoutrörelsen.

Dessa hedersbetygelser till trots fortsatte Karin sitt arbete för scoutrörelsen och lämnar således i samband med sin bortgång också sitt sista uppdrag som förordnad revisor av Svenska Scoutförbundets Förbundsstyrelse för Stiftelsen Backa Scoutgård. 

Vi kan inget annat än att böja våra huvuden i respekt och vördnad inför Karin och hennes verk i vår scoutkår, och för den omtanke som hon ägnade oss enskilda medlemmar som fick förmånen att finnas i hennes närhet under många år.

I samma stund Karin lämnade oss, klipptes också det sista bandet av till den handfull idealister som en gång tog scoutings ideal till sig och omvandlade dessa till verklighet.

En verklighet som blivit till glädje för 100-tals kanske 1000-tals barn, ungdomar och vuxna i vår stadsdel.

Personligen berör Karins bortgång mig och min familj på ett mycket speciellt sätt. Inte nog med att det är Karins och hennes familjs förtjänst att jag fick förmånen att komma i kontakt med, och så småningom också bli medlem i Backa Scoutkår.

Utan när jag så efter några år blev ”äkta man” med fru och barn, blev Karin och hennes man Knut några av våra viktigaste ”supportrar”. Trots att Knut som jag tidigare nämnt också ingick i vår scoutkårs ”grundargrupp” gick bort alltför tidigt, och lämnade Karin ensam, fortsatte hon på egen hand att med sin omtanke stödja mig och min familj.

Till Dig Karin.

Tillsammans med andra som före Dig gjort denna sista SCOUTVANDRING får Du nu i vår ”scouthimmel” njuta av all den glädje och all TACKSAMHET som vi alla känner. TACK FÖR ATT DU FANNS.

Per.Eric Sellman

Scoutledare och vän

Ni som vill HEDRA minnet av Karin Ahlbergs scoutledargärning har möjlighet att sätta in ett bidrag, litet eller stort, på Backa Scoutkårs postgironummer

62 88 07-0  märk talongen:

"Till Karins Minne"

Inkomna medel kommer att användas på ett sätt som bidrar till att vidmakthålla och påminna om hur viktigt det grundläggande arbetet varit i vår scoutkår.

Kårstyrelsen

Fotnot. Den 25 april drygt 13 år senare har Karins Minne förverkligats och som en av grundplåtarna bidragit till att vi fått vår nya scoutsymbol på utsidan tegelväggen på vår scoutgård på plats. Vad kunde vara bättre för att påminna om vårt grund-läggande Scoutarbete? Helt i linje med vad vi som kände Karin, tror hon skulle önskat och att hon skulle känt sig mäkta imponerad är vi helt övertygade om.

Backa Scoutkår